
Den här veckan, kära läsare, blir det ingen vanlig lista. Jag kom nämligen häromdagen, av en ren slump, över en del gamla Astrid Lindgren-manuskript som av en eller flera anledningar inte blev utgivna. Här kommer en sammanfattning av vad några av dem handlade om. Så alltså…
6 Astrid Lindgren-böcker du aldrig fick se i hyllorna:
- Pippi på Dekis. Tommy och Annika inser efter ett par år att deras vänskap med Pippi Långstrump endast inneburit trubbel. Den spännande, lekfulla, impulsiva och spralliga tjejen de först blivit så hänförda av, visar sig allt mer vara inget annat än en bortskämd, strulig, dryg och ohyfsad ungjävel som inte bryr sig ett dyft om någon annan än sig själv. Tommy och Annika drar sig ur den nedåtgående spiral som Pippi visat sig vara, för att istället satsa på varsin karriär inom juridiken. Pippi, ensam och övergiven som hon är, börjar umgås allt mer med luffaren Konrad som snabbt introducerar henne för rusningsdryckernas värmande famn. Inom loppet av ett halvår har alla hennes guldpengar gått till spriten och hon är utblottad. För att överleva börjar hon hora, får AIDS och tar slutligen livet av sig genom att hänga sig i en av sina orangea flätor. Herr Nilsson adopteras av Prysseluskan och ett rykande tidelagsförhållande utvecklas.
- Karlsson-Mannen på Taket. Karlsson inser att Lillebror endast umgåtts med honom pga hans häftiga propeller på ryggen, och en djup depression följer. Han försöker vid ett tillfälle ta sitt eget liv, men inte via ett språng från taket som vore det uppenbara, utan genom att trycka in ansiktet i sin ryggpropeller. Vanställd och förnedrad hämtar han sin fars gamla gevär och börjar vilt skjuta folk på måfå från taket där han bor. Det hela slutar med att han blir övermannad av konstaplarna Flod och Gulliver och genast blir kastad i finkan. I epilogen får man också veta att han efter tre års avtjänat straff lyckats rymma i en äggkartong.
- Lotta på Kåkfarargatan. Prostitutionstemat genomsyrar många av Astrids outgivna romaner av någon anledning. Här är det Lottas tur att sälja sig själv billigt från trottoaren. Fyllda nitton börjar Lotta tröttna rejält på Bråkmakargatan och ger sig av mot andra kvarter i sökandet efter lyckan. Hon råkar efter diverse turer tillslut hamna på den så kallade ”Kåkfarargatan”, där alla stans råskinn och patrask florerar. Hon blir snabbt vän med den gatusmarte Roffe och han tar henne under sina vingar. De första dagarna på sin nya adress går i den sköna dekadensens tecken och Lotta är relativt tillfreds med sin nya tillvaro. Till en dag, då den initialt så charmige och tillmötesgående Roffe på en femöring byter personlighet, och tvingar Lotta att prostituera sig själv för att betala tillbaka honom för hans gästfrihet. Det hela får dock ett lyckligt slut när den taxikörande hämnaren Travve tar sig an den unga flickan och i hennes namn skjuter Roffe i ansiktet så han dör.
- Vi på Snorkråkan. Den här var förfärlig! Känns som om Astrid mest gjort en parodi på sitt eget verk. Hon har för det första döpt om alla karaktärer till plumpa, infantila versioner av deras originalnamn. Tjorven heter nu Bajskorven, Båtsman heter Kåtsman och Farbror Melker heter Farbror Penis. Och även om jag kan erkänna att dessa namnbyten är ganska fyndiga emellanåt, så är boken under all kritik! Istället för att Tjorven fyller upp köket till tröskeln med vatten fyller hon nu upp det med…Ja, jag tänker inte ens sjunka så lågt för att beskriva det. Men det är värre än kiss, så mycket kan jag säga. Handlingen i övrigt är mest en ursäkt för att få trycka in så många könsord, svordomar och rasistiska skämt som möjligt på femhundra sidor. Hemsk, hemsk läsning.
- Kajsa Kavat i Kvadrat. Astrids första science fictionroman! Kajsa klonar sig själv med hysteriskt resultat! Mer än så borde inte avslöjas, historien blir lidande om man vet för mycket i förväg.
- Nils Karlsson Quisling. Nils skapar en allians med råttan Tjoffsan, något som tillslut leder till Bertils död. Den mest tragiska av Astrids outgivna böcker, men samtidigt den roligaste! När Bertil fastnar i råttfällan och måste tugga av sitt eget ben, då skrattade jag så jag grät!
haha =D
ja du schindler… jag vet inte jag.
Ta det med Astrid, signatur “Joanna”, I’m just the messenger. Eller ja, Astrid är ju stendöd så det blir kanske svårt. Tycker det är lite smaklöst av dig att ifrågasätta henne nu när hon är död och inte kan försvara sig, faktiskt.
Tur att hon hann få Nobelpriset iaf.
Nils Karlsson Quisling verkar helt fantastisk. Äntligen får Bertil betala priset för sin dåliga attityd. Girighet håller inte och det är bra att Astrid skoningslöst visar oss att allt inte kan förlåtas. Mycket bra.