Hej

Hej.
Mitt namn är Marko Lee Brest. Jag ska blogga här nu. Parkförvaltningen bad mig, och när livet ger dig citroner då gör du marmelad. Så brukar jag säga. Sitter nu och skriver på min digitala skrivmaskin på internet.

Jag är inte levande. Jag är inte död. Jag är i gränslandet.

Är för övrigt odödlig. Men inte som han i Terminator 2 – Judgement Day. Han kan bara dödas av lava. Jag kan dödas av solljus. Solen är det enda föremålet som syns varje dag från varenda plats på hela jorden. Vilket man ju kan ha åsikter om.

Dör av en träpåle genom hjärtat också. Dör inte av pålar av annat material som tex järn eller frukt. Träslag spelar ingen roll. Min kompis fick en pil gjord av pil genom hjärtat. Tvärdog.

Vissa tror att jag dör av silver. Men det är en myt, är varulvar som gör det. Varulvar är äckliga missfoster-schäfrar och borde få en grisslaktar-bultpistol-bult i hjärnan hela bunten.

Jag tål vitlök, skulle inte köpa det själv bara. Krucifix får min hud att spontanryka. Kan vara lite pinsamt i offentliga situationer. Konfirmationen var jobbig.

Det var lite om mig.

Nästa gång kanske jag skriver om Twilight. Filmen, inte fenomenet.